Täby är i dag en stor kommun med 78 849 invånare i juni 2026, och kommunens utveckling hänger tätt ihop med Roslagsbanan. Omkring 40 procent av kommunens yta är bebyggd. Här går vi igenom några hållpunkter i Täbys historia och vad de betyder för den som vill förstå dörren i sitt eget hus.
Täby kyrka är en stenkyrka från senare delen av 1200-talet, och målningarna i kyrkan gjordes på 1480-talet av Albertus Pictor. Näsby slott brann 1897, och exteriören återställdes därefter i en restaurering 1903–1904. Det är exempel på byggnader som har en lång historia, men också på att en äldre byggnad kan ha ett yttre som är yngre än man tror.
Samma sak gäller många villor. En dörr kan se gammal ut men vara en senare kopia, och en ursprunglig dörr kan ha fått nya beslag flera gånger om.
Roslagsbanan har haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion, och Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping. Några av de mest kända bostadsområdena är från 1960-talet och kring 1970: Grindtorp byggdes av HSB 1961–1966 och har 1 548 lägenheter, Täby centrum stod klart 1968 och Storstugan vid centrum uppfördes 1970 i 17 våningar med enbart bostäder.
I en villa eller ett radhus är det du som ägare som ansvarar för dörren och låset. Några saker att titta efter:
Stöldskyddsföreningen råder att låset på ytterdörren är godkänt i minst klass 3 enligt deras norm, och påpekar att ett nytt lås ska passa dörren, särskilt om dörren är äldre. Vill du behålla ett gammalt lås av utseendeskäl går det ofta att komplettera med ett nyare lås som du använder när du lämnar huset. Fråga ditt försäkringsbolag vad de kräver.
Byter du lås eller handtag i ett äldre hus, spara de gamla delarna. De är svåra att hitta igen och kan behövas om någon senare vill återställa dörren.
Kommunens bygglovsarkiv har ofta ritningar som visar när huset byggdes och hur det såg ut från början. Lokala hembygdsföreningar kan också hjälpa till att datera hus och dörrar.